Batmans kompis som målsumpare

Det var upplagt för ännu en av den här säsongens fantastiska vändningar av Arsenal. Deras motståndare, de gula kanariefåglarna, hade spelat mycket underhållande fotboll och ledde helt välförtjänt med 2-1 innan RvP:s show började. Norwich har, liksom nykomlingskompisen Swansea, stått för anfallsfotboll och överraskat positivt hela säsongen. Även denna match spelade de sitt eget spel och i soffan njöt vi av det svängiga spelet.

Wengers pojkar svarade med samma blixtrande spel och i andra halvlek stänkte van Persie in 2-2 på en patenterad lyftning av Song. Det är tredje för året nu. Första gången var det säsongens mål, andra gången började man fundera på om det var intränat och nu tredje gången är det en tradition. Likväl oerhört snyggt, svårt och vackert.

3-2 målet trodde man var spiken i kistan men på något mirakulöst vis kommer Norwich tillbaka. De som inte har något spela för orkar vända matchen ytterligare en gång. De skapade faktiskt flera chanser så målet var ingen tillfällighet. Men vad gör Arsenals backlinje, två man går bort sig helt i ett läge där man ska försvara en ledning. Avslutningen av Morrisson är klinisk i bortre hörnet, perfekt!

Det är inte ofta jag är skadeglad. Tycker egentligen att det är ganska illa att bli glad över andras misslyckanden och jag försöker att hålla mig ifrån det. Men jag måste erkänna att Anthony Taylors val att låta spelet gå vidare när van Persie blev fullständigt nedtryckt i skorna av Kyle Noughton gjorde mig både lättad och förväntansfull. Nu är det upp till VdV, Adde och de andra lirarna att ta chansen imorgon!

Champions League here we come?

Postat av